Anonym said:
Skolplikt, it's as easy as that. Jag tror att om färre skolkar, med risk att sänka betygen, göra föräldrarna besvikna osv, så kan det läggas ned mer tid på de som ändå skolkar och de kan få hjälp. Kul om man kan få MVG utan att vara i skolan, ja. Kul för den som kan det. Men jag tycker fortfarande inte att det är rätt. Dessutom tycker jag att man (till en viss gräns) kan jämföra skolan med jobbet. Det är två helt olika saker men har mycket gemensamt. Du ska respektera tider, göra arbetsuppgifter med mera. Sedan suger det att man inte får lön för det men det är ju en annan femma... Det påverkar i allra högsta grad vad du i framtiden kommer tjäna. Skolan har dessutom en fostrande roll, vilket man kan ifrågasätta hur mycket man vill men faktum kvarstår. Visst ska man väl lära sig att vara närvarande när man föräntas vara det? Eller har jag fått någonting om bakfoten? Jag fårstår ändå alla som skolkar. Det är inte lätt att gå i skolan och det finns många orsaker till skolk. Jag skolkar själv från idrotten med jämna mellanrum, och efter att det kommer räknas med i betyget tänker jag inte göra det igen. Så visst kan det minska skolket!
Det tror inte jag. Vår nuvarande högerregering är känd för att slå på de svaga, inte för att sedan hjälpa dem upp.
Har aldrig hört talats om någon som fått MVG utan att vara i skolan, VG är nog det bästa man kan få. Men klart att det inte rätt, jag förespråkar inte skolk.
Skillnaden är att det inte händer så mycket i skolan om du inte passar tider och skiter i att göra arbetsuppgifter. Ett argt utvecklingssamtal per termin och lite sämre betyg möjligtvis. Om du gör så på jobbet så förlorar du det. Sedan kan man plugga på t.ex. Komvux och tjäna pengar på andra sätt, vet många lite "rikare" som inte alls ansträngde sig i skolan.
Njaa... Klart det eftersträvningsvärda är att vara närvarande, men om skolan är skit, inte bryr sig osv osv, ska man verkligen fortsätta vara så himla närvarande?
För många kommer det nog minska skolket, ja. För andra inte. Men som sagt: så länge inte undervisningen är självvald så blir den inte bra.
Dessutom är skolk inget superstort problem i Sverige, som bl.a. Folkpartiet ofta får det att verka. På högstadiet skolkar 10 % av eleverna minst en gång i månaden, alltså 2-3 personer i varje klass. Jag tycker inte det är mycket. Att ta ut en sovmorgon i månaden eller unna sig att sluta tidigare någon gång ibland kan vara helt okej, tycker jag.
Att med skrämselpropaganda och kollektiv bestraffning försöka förbise ett folkligt massproblem ser jag inte som en kommunikativ eller intuitiv lösning. I synnerhet inte när de som kanske behöver extra uppmärksammhet (tänkte skriva "tillsyn" men lät medvetet bli) blir drabbade i långa loppet. Jag var utsatt för mobbing (som du vet) under många år i skolan när jag var ung. Passande nog så var inte begreppet "mobbing" stiftat då, så det var lättare att låta BUP/vården ta hand om "problembarn" som mig... då var problemet i sig bortförskansat från själva skolsystemet i sig och allt var frid och fröjd utåt sett. Och om jag sedan fick kassa betyg (eller alldeles för bra) var det inte en jävlel som brydde sig ett skit i (så länge det såg bra ut på pappret). Påminner lite om psykvården på 60"-70"-talet... de som hade diagnostiserats som "avvikande och utåtagerande" personer tog dom in på institutioner, borrade upp ett hål i frontalloben och vispade runt i hjärnan tills personen i fråga blev lugn och foglig (hjärntvätt någon ?). Sedan på 80-talet så erövrades mentalvården av de syntetiska preparaten, och institutionerna stängdes... (dvs alla vilsna själar fick irra fritt ute i samhället). Är det tänkt, att alla barn och ungdommar oxå ska virra runt... utan ansvar från de vuxna.. ? SKILLNADEN mellan att JOBBA och gå i SKOLAN anser jag inte alls är liktydig. NÄR MAN ÄR LITEN så behöver man inte ta ansvar (även om det är bra om man lär sig att göra det med tiden pga olika preferenser). NÄR MAN ÄR VUXEN så är det ENS EGET ANSVAR att sköta sitt jobb, annars har man inget jobb kvar mestadels troligt. Och att kollektivt besraffa en större grupp personer utan att individuellt se på orsakerna anser jag inte lämpat. - Men som alltid så är det lättare ta ta bort prolemet, inte orsaken till det... my five cents // Med vänliga hälsningar, Patrik "PH" Larsson
First off: skolk är inget folkligt massproblem.
Ärligt talat tycker jag redan att vi ungdomar virrar runt utan ansvar från du vuxna. Från det att man börjar högstadiet i årskurs 7 finns det inte en jävel som bryr sig om hur du uppfattar skolan, om du inte råkar vara lyckligt lottad och ha en kanonlärare. Väldigt ovanligt, dock. Har man inte bra kontakt med sina föräldrar av diverse anledningar och om man inte trivs i skolan är det inte som att man går och pratar med första bästa lärare om det: oftast slutar man vara i skolan. Att sedan sätta betyg på det är en fet jävla dubbelbestraffning.
Det enda lärarna tjatar om i skolan är ansvar. Ansvar, ansvar, ansvar. Eleven måste ta eget ansvar för sina studier. Men jag håller med dig, det är en stor skillnad på ansvaret i skolan och på jobbet.
Fortsätt diskutera och kommentera!
2 åsikter:
<33
Tack for intressant blogg
Skicka en kommentar