Fittkärlek

Igår hade jag på mig detta übersnygga (hemgjorda, by me) tygmärke. Liten fin kläddetalj som dessutom sprider ett budskap.

(vet att ni älskar webcam-bilder)

Hur som helst, det jag tänkte skriva om var en av kommentarerna jag fick om det: "Vad har du emot snoppar?"
Jag svarade något i stil med "Absolut ingenting. Jag har aldrig sagt något sådant." och fick svaret "Jo?".
Ärligt talat blev jag helt paff, fastän denna fördom är långt ifrån ovanlig. Personen ifråga är väldigt ung och inte alls insatt inom politik eller feminism, så kommentaren speglar samhällets förutfattade meningar om feminism.
För alltså, det är så oerhört många som tror att feminism handlar om att trycka upp kvinnan och trycka ner mannen. Visserligen finns det radikalfeminister som faktiskt tycker att vi ska leva i ett matriarkalt samhälle eftersom männen haft makten så länge, men de personerna utgör en mycket liten minoritet av alla feminister. Feminism handlar om, enligt mig och många andra, att delvis "trycka upp" kvinnorna och göra så att vi vågar ta mer plats och delvis att männen ska ge oss den platsen - inte att männen bara ska sitta ner och hålla käften, absolut inte, men att låta det gå ut till hälften - hälften. Ansvaret ligger hos båda parterna.
För att förtydliga det hela: tänk er två staplar framför er, varav en är hög och utgör (exempelvis) 70 % och representerar männen medan den andra är betydligt lägre och då utgör 30 % och representerar kvinnorna. För att det ska bli 50/50 krävs det att en höjs och en sänks, inte sant? Det tänket är trots allt bara teoretiskt men det fungerar faktiskt så i praktiken också.
Man vill alltså inte att kvinnorna ska få mer inflytande än männen, man vill inte att männen ska vara mindre värda än kvinnorna och man har inte något emot snoppar.
Jämställdhet.
Det handlar inte om förtryck, det handlar om allas likavärde.

Vi är helt enkelt för fittkärlek, inte kukhat. Det är en jävla skillnad.